Oj i helvete va länge sen de va ja skrev nånting här :P
Men jag antar att den tiden ja inte ha sutte och skreve här har jag vare upptagen med de senaste som ha hänt. Både jävligt trevliga och mycket tråkiga saker ha hänt dom här veckorna ja inte har skirvit nått.
Kanske kan dra den lilla sagan nu när ja endå inte ha nått annat för mig.
Men ja komma dra den kort, för den här historien är lång :P

Jag och sara började umgås igen för några veckor sen. Och hon hade en morbror ja verkligen fasnade för. Vi snackade dagarna in och ut. JÄMT!
Och jag fick kännslor för han, ja ville verkligen tröffa han...
Och de va bestämt så att vi skulle ses, Ja och Sara skulle fara ner till Söderhamn för Sara hade ju oxå hittat ett ragg där nämligen Dannes kompis Katten (Jimmy)
Så jag och sara ville verkligen åka dit ner. Vi skulle åka dit ner den 28 feb, men så komma de aldrig bli. För de blev så att nånting hände så att ja och Danne slutade snacka med varandra i typ två veckor. Och under den tiden hände nånring som inte fick hända, Ja fick upp ögongen för katten helt enkelt. Jag vart mer intresserad av han än vad ja nånsin va om Danne. Så de visade sej så att Katten vart intresserad av mej med. Och sen helt plötsligt när katten skulle snacka med Danne om hur de hade blivit de här med han och mej. Så kom Danne helt plötsligt tillbax och va precis som vanligt eller aa, som han va förut. Den där snälla, charmiga snygga danne som ja en gång hade fasnat för. Så kändes de som om ja verkligen kom till en återvänds gränd. Min dröm man som ja hade lagt på hyllan för att ja vart intresserad av katten kom tillbax och förklarade att han ville fortfarande träffa mig och vad de var sok hade gjort att han hade sluta snacka med mej. Och där stog ja mitt cp och va tvungen att ljuga för han att de inte va nånting mellan mej och katten för Sara hade råka för sagt sig om han och mej till Danne tidigare. Och ja sa nej att de inte va så. Sen bestämde sej katten för att prata med danne om de här, och kolla om allting va lungt att de hade blivit så att jag och katten ville ses istället. Så han snackade med Danne, och danne hade tyckt de var helt okej för han. Och att han inte alls va sur eller besviken eller nånting. Men.. MEN! ja sårade nog danne veldigt mkt :( De märktes så väl på han att han vart sårad och välidgt besviken.
Och ja kan säga tusen gånger att ja ville verkligen inte att de här skulle hända. ja ville verkligen träffa danne, Men när han försvann så tyckte ja de va lika bra att glömma han för att inte såra mej själv. Och ist så sårade jag han. Jag vet inte hur många gånger jag har bätt om förlåtelse och förklarat allt för han, men han vägrar lyssna. Och nu pratar han inte ens med mig nå mer. Han vill varken va vän med mej eller snacka med mig för han säger att de tjänar ingenting till.
Och även fast ja nu är intresserad av katten så saknar ja dom dö timmarna ja och danne bara satt och snacka om ingenting. jag ville inte att de skulle bli så här!
Plus så sårade ja Sara genom att jag "tog" Katten ifrån henne. även fast katten hade fått reda på att sara hade kille och han inte ville "hålla på" med henne nå mer. Han hade sagt till henne oxå att han va intresserad av mej.
Så nu äre som de är.
Danne är jävligt arg/Sur/lessen/besviken/sårad av mej och pga mej.
Och ja ville verkligen inte såra en sån bra människa, jag ville bara göra som mitt hjärta sa åt mig att göra för en gångs skull. Men som alltid så allt jag tar vid blir till sten. ja sårat alltid människor, ja gör alltid fel val.
Inte för att ja säger att ja ha gjort ett fel val att välja att träffa Katten, Men jar har den där magkännslan av att jag och Katten aldrig kommer träffas. Och om vi inte gör de, Så tror jag att ja ha gjort mitt livsstörsta misstag nånsin.
Ja har ingen aning om hur ja ska förklara för er så nå fattar allting, De är tusen gånger mer komplicerat än vad de kan låta. Och alla dom små ditalierna man måste veta för att fatta hela den här histiroen rätt orkar ja inte skriva. De känns jobbigt som de är att de blev så här av nånting som kunde bli så bra!
Ja skämms över hur illa jag egentligen betädde mej. Men som ja sa till Sara, jag fattade inte att jag var så pass intresserad av Katten tills sara sa de till mej. de va då jag fattade att de va katten ja ville ha.
Så nu äre bara till att hoppas på de bästa, och hoppas på att ja och Katten kommer träffas nångång. Spela roll om de bli nånting mellan oss,bara vi får träffas och umgås och lära känna varandra å se vad som händer. bara ja slipper få känna den där skuldkännslan att ja har gjort så fel mot två underbara människor.

Jag vet inte om ja skulle orka leva med mej själv och de här oxå sket sig nu.
jag har offtar tillräckligt mkt för att de va så här vi ville ha de...
jag orkar inte skriva mer nu. Men nu när ja bara ha massa dö tid att slå ihjäl så kommer denog mer inlägg lite oftare.




De lilla jag lärt känna av dej är precis så som ja vill att en kille ska va. Gud, jag tror jag verkligen gillar dej Jimmy....